För en dryg månad sedan slog restaurang Super Rullband på Kungsgatan upp sina portar.  Namnet har nog fått en och annan förbipasserande att höja på ögonbrynen. Men vad är det egentligen som döljer sig bakom det mystiska namnet?

Maten

När man träder in i lokalen får restaurangens mystiska namn direkt sin förklaring. Runt lokalen slingrar sig det längsta matrullband som i vart fall jag någonsin sett. På bandet far –  likt väskor på ett bagagerullband på flygplatsen – det runt rätt efter rätt på små färgglada plastfat. Rätterna på bandet spänner sig från sallad till efterrätt, men i huvudsak rör det sig om olika slags nigiri och maki-sushi (vid en snabb summering får jag det till fyra olika sorters sushi). Det som är riktigt intressant ur ett kulinariskt perspektiv är dock inte det som rör sig på rullbandet utan rätterna på den varmrättsmeny som kompletterar utbudet på rullbandet. På en separat meny finns nämligen ett stort antal varmrätter att välja ifrån Blandat asiatiskt på Super Rullband(fjorton stycken vid mitt besök). Det är bra bredd i varmrätterna: det rör sig i huvudsak om rätter från det kinesiska köket (med all sin enorma bredd), men även andra asiatiska kök är representerade. Eftersom varken rätterna på bandet eller varmrätterna är jättestora gäller det att kombinera varmrätter och rätter från bandet för att få ihop en lunch: fyra-fem rätter behövs för att bli hyfsat mätt.

Vid mitt besök bestämmer jag mig för att prova tre rätter från varmrättsmenyn och en rätt från rullbandet. Det blir stekt fläskkött i soyasås, friterade räkor i sötsur sås och ångade dumplings med nötfärs från varmrättsmenyn och en chokladpudding från rullbandet (som jag behändigt plockar från bandet när jag hämtat kaffe). Maten kommer väldigt snabbt och är alldeles lagom varm. Det visar sig att jag gjort ett lyckat val. De friterade räkorna med sötsur sås är de godaste jag någonsin ätit, krispiga, fräscha i smaken och med en väl avvägd syrlighet i såsen. Riktigt, riktigt gott. Dumplingens är aningens tråkiga: nötfärsen är lite torr och smakar helt ärligt inte jättemycket, men det är inget fel på själva hantverket. Den stora behållningen är dock det stekta fläskköttet i soyasås. Det strimlade fläskköttet är mört och smakrikt och grönsakerna så där krispiga och fräscha som man vill ha dem. Och kryddningen, den är närmast magisk. Jättegott. Chokladpuddingen är god, men inte exceptionell på något sätt. Detta är snubblande nära toppbetyg.

Miljön

Som jag redan beskrivit dominerar rullbandet fullständigt restaurangmiljön. Sämre utfört skulle det riskera att bli kitschigt, men restaurang Super Rullband har verkligen lyckats balansera upp det hela. Själva rullbandet är stilrent och snyggt och inredningen i övrigt ganska stram och elegant. Sittplatserna är utspridda längs med rullbandet vilket gör att det inte känns trångt trots att det ryms mycket folk i lokalen. Akustiken är också riktigt bra, inga bekymmer att höra vad bordsgrannen säger. Det finns hela tiden saker att fästa blicken på och helt ärligt kan jag säga att det känns kul att vistas i lokalen. En riktigt trevlig lunchmiljö helt enkelt. Den enda lilla synpunkt jag kan ha är att det lätt blir långa köer vid de bord där man hämtar ris och soppa, särskilt vid värsta rusningstiden.

Måltidsupplevelse

Som ni säkert förstått är jag väldigt nöjd med mitt besök på restaurang Superrullband. Maten är riktigt bra, särskilt varmrätterna. Miljön är jättetrevlig och priserna mer än överkomliga; fyra rätter – som man blir mätt på – kostar 65 kr och fem rätter 80 kr (i detta ingår vatten, misosoppa och kaffe). Restaurangens styrka ligger dock i konceptet. Mat serverad på rullband är inget nytt koncept, men kombinationen av enklare rätter från rullbandet och högkvalitativa varmrätter funkar superbra. Detta är verkligen ett Superrullband.